ENERGI- OCH RESURSSYN I NAVESTAD
Inför frågorna kring energi och resurser bör man före den slutliga lösningen utreda om den befintliga strukturen i sig har några förutsättningar man kan dra nytta av, utan att blanda ihop den med andra mål. Först därefter skall man arbeta ihop resultatet i en helhetsyn, där summan av delarna har en möjlighet att multiplicera varandra, istället för att utarma genom dyrbara kompromisser. Att tänka efter före är möjligheternas konst.
Man måste ta ställning till åtgärderna på flera nivåer, från global vidare över nationell, regional och ner till lokal och individuell nivå. Utan ett sånt perspektiv riskerar lösningen att bli till en satellit utan kommunikation med sin omvärld och andra system. Informationen hämtas från experter inom varje fält, men det är lika viktigt att sedan organisera detta till en övergripande kunskap om just det här fallet. Det räcker inte med att organisera informationen i isolerade fack eller på önskelistor, för i praktiken kommer de att samverka i ett dynamiskt sammanhang oavsett om man vill det eller inte. (Det här skulle inte behöva sägas men den rådande situationen påkallar det.)
På en global nivå skall man betrakta projektets villkor med avseende på miljöpåverkan, material och energiflöden, men också skaffa sig en bild av om det finns etablerade system och tekniker
som man kan ansluta sig till. Det kan handla om el- och energimarknad såväl som bra nätverk för utbyte av varor och kompetens. Bland annat rivningar och transporter måste studeras mycket noga, isolerade från de eventuella bidrag som följer med åtgärderna eftersom bidraget inte minskar miljöpåverkan - bara kostnaden. Samma betraktelse görs utifrån ett nationellt perspektiv och de förutsättningar som ges på den nivån.
På den regionala nivån kommer villkoren närmare och blir kanske mer påtagliga. Då blir det mycket viktigt att se på vad man har och hur det kan hanteras på ett bra sätt. Där bör man göra flera optimerade tankeexperiment med det aktuella projektet som exempel. Man bortser tillfälligt från övriga aspekter och skissar ett idealsenario. Resultatet av det här kan bli olika i varje enskilt fall eftersom de har olika förutsättningar.
Resultaten från ekobyarna kan inte appliceras rakt av på en situation med helt andra villkor. Det som är bra i en ekoby med 30 hushåll kan vara direkt dåligt i ett sammanhang med 1000 hushåll. Dessutom råder ju också det omvända förhållandet; man kan finna lösningar som är bra för 1000 hushåll, men omöjliga för 30. Det är framförallt på den här nivån som Navestad har sin potential för att bli ett verkligt pilotprojekt. Här finns möjligheter att skapa en mycket bra relation till el- och fjärrvärmeförsörjning.
Samma sak gäller för materialflödena; med storleksordningen 1000-1500 samlade hushåll uppstår andra mängder och flöden än i ekobyn. Skapar det här några nya möjligheter med avseende på tekniker för källsortering och dess avsättning? Kan fraktionerna på grund av sin storlek bli till handelsvaror lokalt eller lönar det sig bäst att hantera i regionala system? Hur påverkas projektet av sin unika närhet till skog och jordbruksbygd och är det möjligt att upprätta utbyten eller måste nya verksamheter eller funktioner etableras?
På den lokala nivån måste den befintliga strukturen analyseras ingående, innan man gestaltar projektet. Navestad har i sin ursprungliga form flera inbyggda förutsättningar som kunde bli fruktbara att undersöka. Man bör kartlägga vad strukturen i sig skapar för mikroklimat och utifrån det skaffa sig en bild av förutsättningarna och möjligheterna för såväl tilläggsisolering som nyttjandet av lokaler och mark. Om behoven visar sig mycket olika blir det resurseffektivt att isolera mer där det behövs och låta bli om behovet saknas. Skapar byggnadernas höjd och storlek energiförluster genom vindens avkylning som gör det långsiktigt lönsammare att riva än att isolera eller skapar det goda förutsättningar som kan förstärkas? De underjordiska kommunika- tionerna och utrymmena utgör en potensiell möjlighet i utvecklingen av bärkraftiga system för energi och resursflöden, som bör 
undersökas mycket grundligt. Strukturen ger även förutsättningar för hur kompletterande energikällor kan integreras; det gäller att hitta optimala lägen och system för att nå en hög prestanda på till exempel solfångare, värmeväxling och energiackumulering. På den här nivån skall man också optimera hanteringen av dagvatten och hur det kan avsättas i förhållande till regionala och lokala system. Det innebär att skaffa sig en bild av vattenkvaliteter från olika ytor som tak och väggar, för att utifrån det bedöma om det går att hitta direkta användningsområden inom förvaltning, odling och energisystem eller om det bara gäller att söka möjlighet att hindra flödestoppar vid kraftig nederbörd. Hur påverkar dagvattnet och dess kvalitet systemen för rening med avseende på deras prestanda och dimensionering? Bebyggelsen i Navestad täcker ett så pass stort område att hanteringen av dagvatten kan bli till en parameter i gestaltningsarbetet som påverkar tak- och markavvattning och hur eventuell magasinering kan utformas och utnyttjas.
När man kommer till den individuella nivån uppstår genast kopplingar till de sociala ambitionerna. I arbetet med att optimera hanteringen av energi och resurser kan det ändå vara fruktbart att i ett första läge försöka bortse från det. Det blir återigen viktigt att se på vad man har, det vill säga vilka hyresgäster och vilken grad av delaktighet man kan och vill ha för att etablera en fungerande hantering.
Den pedagogiska dimensionen blir mycket viktig om man väljer en hög grad av källsortering, eftersom fraktionernas renhet är helt avgörande för deras värde och alltså ställer höga krav på användarna. Det finns all anledning att vara kritisk mot befintliga system och försöka söka sig fram till bättre utvecklade lösningar. Efter källsorteringen är det mycket viktigt att säkra en långsiktigt fungerande avsättning för det sorterade materialet, där till exempel etableringen av lokala komposter bör övervägas grundligt. Finns behovet, viljan och nyttan? Skall det vara en möjlighet, ett krav eller service? Det finns många varianter, som alla kommer att påverka de sociala sammanhangen på något sätt, och det är av den anledningen man bör göra klart för sig vilka lösningar som är möjliga och försvarbara i just det sammanhang som man arbetar med. I den här situationen blir det särkilt viktigt, eftersom omfattningen och användarna i så stor grad skiljer sig från ekobyarna. Navestads värde som pilotprojekt ligger i att finna en lösning anpassad till just sina unika förutsättningar, inte att kokboksmässigt bryta ner det till 24 adderade ”Ekoportar”, varken tekniskt eller gestaltningsmässigt.
Först när man har sammanställt informationen till en optimerad kunskap med alternativ för just Navestad, kan man kan man tillsamman med andra mål jobba fram en lösning inom ramen av till exempel ett organiserat boendeinflytande, om det är en sådan process man verkligen önskar.
Först då kan man nå lösningar där målbilderna kan förstärka varandra. Att börja med en lösning och i efterhand tvinga in alla mål man vill rymma, leder lätt till försvagande kompromisser som, uppenbarligen, blir mycket dyrbara. Den slutliga arkitekturen för ombyggnaden skall vara ett hjälpmedel för att kunna omfatta det problemkomplex som situationen ställt upp, inte ett hinder som skapar låsningar och begränsningar genom att tvinga in allt från arbetsmarknads- och socialpolitik till ekologi och teknik i en illa vald förutbestämd form. Navestad, med sina tydliga relationer till vädersträck och landskap, rymmer inom sig unika inspirationskällor och utvecklingsmöjligheter även för den yttre gestaltningen av ombyggnaden. Ta vara på det istället för att bekämpa - det är bättre och billigare.
