FORMER FÖR DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Det finns flera exempel i Sverige på senare tid på ombyggnader och förändringar av områden och gårdar i samverkan med boende och verksamheter. Ofta har det blivit till symbol- handlingar där något reellt inflytande inte kommit till stånd. Ett vanligt problem tycks vara att man backar inför den tidskrävande process som arbetet kräver. I Norsborg utanför Stockholm genomfördes ändå ett projekt som har lämnat många intressanta erfarenheter. Där tvingades man inleda projektet med att upprätta ett, fram till dess obefintligt, förtroende mellan hyres- gästerna, bostadsbolaget och kommunen, för att överhuvudtaget kunna samarbeta. Därefter arbetade man fram huvudlinjerna i en arbets- gång för projektet, med utgångspunkt från förutsättningarna och människorna i Norsborg. Dessa innehöll ännu inga förslag till fysiska åtgärder, eftersom de skulle arbetas fram i processen. I Norsborg blev den ett arbete som utmanade alla de inblandades invanda roller, från arkitekter och tekniska konsulter till representanter för bostadsbolag och kommun. Av kommentarer från inblandade, som redovisas i en rapport om projektet, framgår att man i efterhand inte ser några absoluta gränser för hur långt ett inflytande genom samverkan kan gå, men man understryker vikten av att ge processen gott om tid. Inför arbetet i Navestad finns en liknande vilja att arbeta med ett reellt inflytande från boende och verksamma i området och det finns nyttiga erfarenheter att hämta,

exempelvis från Norsborgsprojektet. Samtidigt är kanske det viktigaste av allt att hitta en arbetsmetod som är anpassad för just Navestads unika förutsättningar. För även om man kan se likheter med andra områden i Sverige är ändå det mesta helt annorlunda, en annan stad, andra hus, andra människor. En arbetsmetod för Navestad skulle kunna arbetas fram ur några tydligt formulerade utgångspunkter, t ill exempel:

1. Garantera de medverkande verklig makt juridiskt (eftersom deras inflytande är en förutsättning för bidraget och skall betraktas som en resurs, inte en belastning) Deltagande borde kanske premieras i någon form (hyresrabatt?).
2. Samla till informationsmöte, redogör för projektets ramar och möjligheter, presentera förslag till arbetsstrategi, hämta in synpunkter, bearbeta.
3. Sammanställ ett gemensamt bakgrundmaterial till exempel genom ett antal kvalificerade presentationer av aktuella ämnesområden, exempelvis:
-”Global - individuellt, energi och resurshushåll”
-”Kommunal energipolitik och dagens system”
-”Lokal kulturell och social bakgrund, historia”
-”Tekniska möjligheter och metoder i dagsläget”
-”Byggande och arbetsmarknad”
4. Bakgrundsorienteringen dokumenteras och finns tillgänlig (info-centret kan bli en tillgång). Därefter sätts alla medverkande gruppvis i direktkontakt med en gemensamt utvald

konsultgrupp (inom energi, byggande, arkitektur, skola utbildning, sociala aspekter etc). Under en period utarbetas med konsulternas hjäp fram ett antal snabba ”ideallösningar” för ekologi/resurshushållning, social miljö, kulturmiljö och teknisk miljö.
5. Vid ett stoppdatum samlas till ett gemensamt möte med presentationer och ev utställning av ideallösningarna som diskuteras med konsulterna närvarande. Utgångspunkter formuleras för en ”Navestad-anpassad lösning”. Därefter ger man konsulterna i uppdrag att mot bakgund av detta sammanställa ett skissförslag.( Här kan det vara möjligt för entreprenörer att komma in med parallella förslag)
6. Skissförslaget granskas kritiskt av de medverkande som i majoritesbeslut föreslår omarbetning enligt punkt 5, eller godkänner och föreslår utveckling av förslaget.
7. Utvecklingen av förslaget resulterar i en arkitektur/metod för ombyggnaden som godkänns eller går tillbaks till punkt 6
8. Upphandlingsprocess med insyn, inflytande och utveckling från arbetsgrupperna i enlighet med det formulerade förslaget.
9. Ombyggnadsprocess enligt principerna i den lösning som arbetats fram i den föregående samverkansprocessen.

En metod av den här typen skulle i princip innebära att de medverkande får del i beställarrollen med möjlighet att ställa direkta krav på de konsulter som de valt ut. Därmed

etableras även en större respekt för de boende från entreprenörer som måste vända sig till arbetsgrupperna om de vill sälja sin kompetens till ombyggnadsprojektet och ekonomiska uppgörelser måste upprättas med deras godkännande. En sådan här eller någon annan metod som lyckas garantera de boende ett verkligt inflytande, har också förutsättningar att bli till en värdefull erfarenhet att vidarebefordra till framtida projekt, för att inte tala om vilka lösningar som kan tänkas komma ur den. En klart definierad metod skulle kunna användas som ett tydligt och därför framgångsrikt redskap att möta entreprenörer med. De vill naturligtvis ha del i byggprojektet men måste få klara riktlinjer för hur de kan komma in. Det viktiga är inte att allt går till som det alltid har gjort, det skall inte ens vara så i pilotprojekt.

Mot bakgrund av Navestads historia borde det stå klart vilket starkt uttrycksmedel arkitekturen utgör. Den avspeglar beställarens visioner och syn på samhället. Boendeinflytande innebär i förlängningen en vilja att låta de boende ge uttryck för sin syn. Av det skälet är det viktigt när man arbetar med boendeinflytande att garantera de medverkande ett verkligt inflytande på arkitekturen. Det kvarstår att ta reda på om det är möjligt.