BILDEN AV NAVESTAD
Publicerad på NT Debatt, Norrköpings Tidningar 31/8 1998
Sådärja, nu var beslutet om bildandet av bolaget Ringdansen och genomförandet av Ringdans- projektet taget i fullmäktige. Då kanske det är dags att diskutera innehållet i projektet (möjligen försent, men ändå).
I debatten refereras hela tiden till omdaningen som ett otvivelaktigt bra projekt, och det låter sig väl sägas när man talar om de vackra målen. Vem motsätter sig begreppen ”social upprust- ning”, ”minskad segregation”, ”ekologisk hållbarhet” och ”boendemedverkan”? Det stora problemet med Ringdans-projektet är, att som det ser ut just nu innehåller det mycket tomt prat och illa grundade analyser. Till ett otroligt högt pris.
För det första: Navestad är inget slumområde. Skräckbilderna som ställs som förutsättningar gör ett snabbt och akut agerande är mycket underliga och inte minst ett hån mot de som bor och arbetar där. Det är inte populärt att bo i Navestad och Hyresbostäder har ett problem, så mycket är sant, men om man någon gång varit någon längre tid i Navestad med öppna ögon, har man svårt att känna igen sig i makthavarnas och medias bilder av ett ”problemområde” på gränsen till förslumning. 
För det andra: Navestad är inget misslyckat bostadsprojekt. Navestad är ett av de mest intressanta och välarbetade miljonprogramsområdena i Sverige. Arkitekterna Eric Ahlin, Boris Sjö och konstnären Arne Jones arbetade mycket medvetet med planeringen och utformingen av helhet och detaljer. Den offentliga konsten i området av Einar Höste är på ett intressant och ovanligt sätt i samspel med arkitekturen. Navestad är ett omsorgsfullt utformat och varierat område med många kvaliteter, om man ger sig tid att upptäcka det. Att Navestad inte faller Hyresbostäder eller Norrköping i smaken idag är inte ett skäl att utplåna det (vilket till stor del Ringdans-projektet gör). De föreslagna rivningarna (nödvändiga?) görs på ett mycket resursslösande och arbetskrävande sätt, med motivet att ”skalan måste minskas”. Den stora skalan är Navestads tydligaste och mest värdefulla egenskap, både som ekologisk forskningsförutsättning och som arkitektonisk helhet. Att en mindre skala är den enda vägen till en bra boendemiljö är naturligtvis alldeles för enkelt för att vara sant.
För det tredje: det är inte kretslopps- och resursintelligent att lägga ner 70 procent av kostnaderna (445 miljoner!) på att bygga om yttre och inre miljö. Enbart de nya ytterväggar som tillkommer på grund av rivningarna beräknas kosta 43 miljoner och de nya yttertaken likaså 43 miljoner, jämte t ex inglasning av balkonger för 28 miljoner, fönsterbyten för 29 miljoner och fasadputs och isolering för 34 miljoner. Dessa
åtgärder redovisas i projektbeskrivningen som ”energiåtgärder samt arkitektonisk anpassning”. Även om man hävdar att man skall ”återanvända” det man river genererar det nya kostnader och resursförbrukning. Återanvändning är inte nödvändigtvis kretsloppsfördelaktigt. De ”ekologiska” och ”energisparande” systemen som skall införas är dessutom bristfälligt redovisade och på flera punkter tveksamt valda. Röster har höjts om detta, både i fullmäktige och i den offentliga debatten.
För det fjärde: boendemedverkan är ingen lek. Det tar tid och kräver en tydlig organisation att genomföra. Ringdans-projektet har inget genomarbetat system för att driva denna, enligt de uttalade målsättningarna, centrala del i ombyggnadsprocessen. Fråga de boende och representanterna i Nya Navestad-gruppen om den saken.
Ringdans-projektet skall vara ett pilotprojekt, som skall ge valuta för sina 260 statliga miljoner. Man skall forska fram lösningar och system som inte tidigare prövats och undersöka vad de kan ge i en skala större än ekobyn och ekohuset. Det är vad de statliga pengarna skall ge. Ringdans-projektet idag är en arbetsmarknadsåtgärd i en kostym av pseudoekologisk kosmetika-arkitektur, för att hjälpa Hyresbostäder att förbättra Navestads rykte och dessutom få det upprustat på köpet.
Det finns både skönhet och goda förutsättningar i det som Navestad är idag, 1998. Om man vill förvalta Navestad på bästa sätt skall man ta vara på det. Arbeta om projektet tillsammans med folk som vet vad ekologi och hållbarhet verkligen innebär och (framför allt) med respekt för vad Navestad verkligen är! Då kan det dessutom bli billigare…
